Raise your voice (igen)

Japp, såg den precis för typ trehundrafemtioelfte gången. Men den är förjäkla bra. Får en att bli sådär löjligt avundsjuk som man bara blir på filmer.
Avundsjuka är en dum grej, man borde inte bli det, men så blir man det och det är liksom oundvikligt. Det fastnar i huvudet och man får, typ, damp.
Och så kan man inte låta bli att fälla några tårar heller. Åh, så vackert. Hehe.

Tönt


"Får en att bli sådär löjligt avundsjuk som man bara blir på filmer."

TJINGELING

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0