Kul.

Här sitter jag. En fredagkväll. Hemma. Utan liv. Och väntar på att jag ska gå och lägga mig i tid. Ska upp klockan sex imorgon. På en lördag. Vart är världen på väg?
Så tragiskt.

Och så är jag nervös som satan också.


Lite så känns det.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0